Finns inga ord

Ni har säkert hört talas om en mangakännare och översättare som nyligen fälldes i Uppsala för innehav av barnpornografiska bilder...

Jag skulle kunna sitta i tystnad och faktiskt inte säga ett ord, men alla frågor och min egen oro har bubblat över och nu tar även jag ton.
Bilderna som denna person hade på sin dator var inte fotografier, inte ens porrbilder, det var mangabilder hittade på nätet av delvis nakna karaktärer. Tecknade bilder. Serieteckning... fiktion... någon som har använt seriekonsten för att uttrycka sig genom fiktiva tecknade bilder!

För mig, som "vanlig medborgare" känns alla lagar tolkningsbara, men i detta fall har allt jag läst om denna lag, vridits, sträckts och skruvats till ett experiment så stört att jag knappt finner ord. Jag kan minnas att jag sett keruber (små nakna barn med vingar) som konstverk, aldrig med någon tanke på att konstnären menat någonting annat än att uttrycka någonting som kommit från dennes fantasi.

Det som skrämmer mig är att det finns alldeles för mycket tolkning i detta. Var går gränsen? Om bilden av en karaktär är farlig att visa för någon, om min teckningsstil kan ses som stötande. Om nu frågan är om karaktären jag tecknar är över 18 år eller ej så frågar jag, vem bestämmer vilken stil och teknik som är "fel". Jag tog många år på mig innan jag kunde kalla mig själv konstnär och nu gör jag detta med stolthet. Kom inte och kalla mig kriminell för att jag tycker om en konstart som varit accepterad i många år.
Manga är någonting som intresserat mig länge och det har funnits många missförstånd angående denna stil, men att det skulle komma till någonting så absurt som sensur av en konstform bara för att alla inte förstår var den kommer ifrån...

Ni som faktiskt läst manga, om jag gör min karaktär som faktiskt är 35 år gammal i serien, i chibiform... är det automatiskt ett barn jag har ritat då? NEJ! Det är en teckning, och berättarformen är känd sedan länge... och jag vill verkligen understryka att det skulle handla om en karaktär jag har hittat på, som lever i en värld jag har skapat ur min fantasi och hur han ser ut bestämmer JAG och ingen annan. Våga inte censurera mitt valda medium för uttryck!!

Det finns inga ord för hur rädd jag är, inte för att jag eller många av mina vänner skulle bli straffade för att läsa en serietidning, utan för att jag alltid skulle behöva se mig över axeln när jag vill uttrycka min tankar och känslor. Jag säger som flera andra därute, man kan inte censurera tankar och fantasi. Det kan inte förbjudas.