onsdag 25 januari 2012

För mig själv

Jag har varit fram och tillbaka så många gånger de senaste åren, att jag skall jobba endast för att tjäna nog med pengar för att göra det jag vill på min fritid är nog någonting jag fått av någon annan, för det har aldrig egentligen varit min önskan. Det är en nödlösning som bara skall finnas på kort sikt. Men nu har jag en känsla som jag känner igen, det är samma typ av känsla som jag hade när jag bestämde mig att flytta ca 50 mil och teckna i två år.

Detta känns mer skrämmande, mest för att det är mer att ordna med innan jag flyttar, men sanningen är att hittar jag ingen annan skola som har samma utbildning så kommer jag denna gången att flytta ca 115 mil för att plugga i två år till.

Det har känts nästan omöjligt för mig att välja vad jag skulle kunna lägga mina sista år med studiemedel på. Men nu är det så lätt plötsligt. När alla bitarna faller på plats och man inser att man visste just detta hela tiden, men vågade inte riktigt lyssna på det, för det var ju bara hjärtat som talade. Men nu vet jag att det är allt inom mig som säger att detta är rätt, allt utom latmasken... Den vill att jag bor kvar i min lägenhet, skaffar ett jobb utan något större ansvar och bara leker på fritiden, för då behöver man ju inte riskera någonting.

Alla omkring mig som har en dröm, passion eller helt enkelt en vilja att göra någonting speciellt kan jag berätta detta för. Men vissa är jag rädd att berätta för, mest för att jag tidigare velat inkludera dem i mitt liv och berättat för mycket. Blivit övertygad om att mina tankar som jag uttryckt varit annat än önskvärda. Men sanningen är att jag har bestämt mig, och då vet alla som känner mig att det skall till mycket för att stoppa mig då.

Jag tänker bli attributmakare. För några dagar sedan visste jag inte vilket ord som betydde just detta. Jag ville säga rekvisitör, men det är något helt annat... nu vet jag ordet, och början på vägen dit. Och jag hade väl helt ärligt önskat att det inte började i Skellefteå, men det finns säkert en mening med det med. Känns faktiskt som att lite distans kan vara en bra sak ibland.

Det bästa av allt, detta är någonting JAG vill. Så det så!

2 kommentarer:

  1. Det finns alltid en mening med allting, speciellt med alla de platser som man "råkar" hamna på fastän det kanske inte var dit man egentligen ville från början. Men det finns något annat på dessa platser, och det är därför man åker dit. Och förutom endast anledningen til varför man kom dit så hittar man så otroligt mycket mer - för överallt möts man av människor och det är faktiskt dessa möten som behövs. Allting handlar om mötena som man har under vägen mot sin passion. Jag tror på dig, det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag har länge misstänkt att du är som klippt och skuren för att bli attributmakare - eller överhuvudtaget hålla på med estetiska detaljer eftersom du verkligen har ett extremt gott öga för hur saker och ting ser ut tillsammans eller var för sig - och jag kommer att heja på dig hela vägen. Passion var ordet sa Bull :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för ditt stöd, på samma sätt kommer du alltid ha mitt. Jag berättade till och med för min far om detta idag, och fick inte det motstånd jag trodde. Det är människor som väcker saker inom oss och får oss att tänka... kanske är dags för ett nytt gäng kreativa människor att inspireras med?

      Radera